Eller så hade det med att jag fortfarande typ sov. Men i morse när jag precis hade gått upp och höll på att klä på mig så ser jag i ögonvrån att något rör sig på golvet. Jag tittar dit och ser att det är en relativt stor spindel. Inte överdrivet för då hade jag sprungit iväg och skrikit oavsett hur trött jag var. Men ändå en mellanstor spindel, med tjocka ben och sådära. Min första tanke är "FAN". Sen helt sjukt nog tar jag upp en tidning och smäller till den, sen får den ligga kvar där död tills jag kom hem. Men jag menar, jag, exteremt spindelrädda sofie tar en tidning och smäller en spindel utan att ens tveka, utan att få extremsvettningar eller vara nära till gråt. Bara en liten tanke "Fyfan vad äckligt" Helt sjukt. Men jag har kommit fram till att det var för att jag antagligen fortfarande typ sov och inte hade vaknat. Men ändå! Jag är stolt! Det kanske finns hopp för mänskligheten iallafall?